Pinot 30 dagar efter parning

Det har nu gått trettio dagar efter mötet mellan Pinot och Douglas.
Det är fascinerande att se hur snabbt allt händer på en liten hund.
Direkt efter parningen blev Pinot mycket trött och sov mycket i
ett par veckor. Spenarna blev omgående mycket rosaröda och
började bli större.Hon har mått lite illa,precis som vi gör,haft
lite dålig aptit till och från.Det har aldrig hänt tidigare.Hon har
haft en kraftig fällning vilket man inte kan se på nedanstående
bilder ty päsen växer med rekordfart,viket tyder på att hormonerna
jobbar för högtryck.Nu efter trettio dagar har hon börjat få klara,
mycket sega flytningar.Det tyder väl på att den berömda
slemproppen börjar att bildas,den som ska göra att de små
valparna glider ut lätt som en plätt, den har ju både folk och fä.
Jag är nog ganska så säker på att allt detta tyder på att Pinot
är dräktig så vi bereder oss på en valpnatt ca 3-6 januari :)

Pinot den 4 december...

...solen strålar från en klarblå himmel.

"Vad är det som kluckar under piren?"

"Kan det var det stora sjöodjuret,månntro?"
Bäst att göra sig lång så att man är beredd på flykt

"En lekinvit kanske är bättre men han verkar feg,vågar inte
visa sig!"

Jag tror att jag struntar i klucket.

Väl iland fick jag ett par poseringsbilder så där helt
oförhappandes.Pinot har börjat uppträda mer som en "dam"
skrider fram på promenaderna och helt torr nere vid havet???

Detta lugn har jag utnyttjat lite till att träna lite lugnare apporteringar,
tugget börjar avta och det hoppas vi sitter i efter valpningen också.
Då börjar det bli dags för premiär i lydnadsklass I.
Just nu mår den blivande modern alldeles förträffligt.